En skadad vinge
Bruten fot
Denna morgon som inte kommer
Vänder hon ryggen mot solen
Ögat i tårar
Näbben i spillror
Gåvor alltid svek
Väntan på han som inte kom
Fröet i jorden
Livets frukter och förakt
Du som flög bort över molnen
Han som inte vågar gå hem
Dikt Av Jesper Kling
I spegeln ser jag inget
En tom reflektion av det som varit
Jag försöker minnas
Tider som flytt
En båt blev byggd
Likaså en terrass
Fönsterkarmarna skiftade i färg
Kylskåpet var grönt
Och det hängde en krockig pinne i taket
Jag drömde om inget
Önskade en annan död
Gick i mammas högklackade
Pissade i byrån
För att slippa sova själv om natten
Då som nu
Var jag fylld med fräknar
Och levde en vardag fylld med skräck
Dikt Av Jesper Kling
I ett försök att hitta sig själv
Byggde han en tidsmaskin
Tog ett piller
Och glömde bort vem han var
Hon sa
Här finns inte svaren
Om livet är en fara
Varför inte gå på trottoaren
Någonstans skriker någon
I mörkret tysta rop
Som om ingen fanns
Måste hitta solen
I tuber av glas samlar han DNA
Timmar av minuter
Monstret tuggande sitt avfall
Resultaten uteblir
Det sliter i hjärtat
Ett kemiskt bakslag
Hon vill ta hand om mig
Vara med den jag är
Händelser upplevelser
Clownnäsor
Händelser upplevelser
Lustig hatt stora skor
Sanningar lögner
Finns det någon som kan hjälpa
Temperaturen outhärdlig
Måste hitta solen
Laboratoriedörren låst
Han rusar i ett provrör
Ögonen fulla av imma
Själen full av imma
Vi har vaksin
Versioner av hängivenhet
Transparenta leenden
Assistenter i långa rader
Alltid förvirrad
förgiftad
Stel i kramp
Skulle må bra av serum
Dikt Av Jesper Kling
Hon
Han
Spindeln som väver sitt bo
Den
Det
Obetydliga ting som styr livet
Natten
Tryggt slumrande i fångenskap
Dagen
En transportsträcka utan hopp
Sommar, vinter, vår, höst
Barnet som inte kan
Varken se eller höra
Timmar framför TV:n
Brus och testbilder
Valium och längtan hem
Dikt av Jesper Kling
Folk rör sig
Vägrar vara still
Rädslan för de andra är alltid påtagande
På bussen färdas man från aldrig till
Apatiskt stirrande in i intet
Ögonen stängda
Alla viskar om alla
Ingen känner ingen
Gömmer sig för de andra
Om hon inte är
Vad är jag då
Alltid mindre än de förmår
Huvudet mellan knäna
Försöker släppa taget
Känner inget
Om natten
Flyger själen i banor som förbryllar
Och vi ber gud att inte sluta andas
Dikt av Jesper Kling
Mist över skogen
Morgonen ligger frasigt frostfylld
I bladen speglar sig trädet
Sträcker på sig
Öppnar sig mot världen
Solen allt annat än blyg
Framfusig och intensiv
Formar sig
Slingrar sig runt dagen
Och låter den leva
Toner i oskuldfull klang
Knaster av gräs som viker
Under hennes nakna fot
Värme och längtan
En stig mot livets nakna själ
Dikt av Jesper Kling
Vardag
Detta trista liv som inte bjuder in till något
Mönster av tvekan och ovishet
Men till helgen blir allt bättre
Säger man
En man sökte sig mot skogen
För att ta sitt liv
Geväret i handen
Men väl med pipan i mun
Upptäckte han
Att inget liv fans att ta
Vardag
Detta berg av obeslutsamhet
Denna inrutade ensamhet
Upplöser mig i stoff och ångest
Av Jesper Kling
På stranden var alla vackra
Enastående i sina former
Ur högtalaren små plingande ljud av sötma
Och ingen brydde sig om att det låg snäckskal i
salladen
I ett skimmer av turkos släppte vi taget
Fritt förenat svävande
Färdades vi mot det vilda
Skådespel av det ultimata
En stund i evighet
Två utanför alla andra
Sekunder av ovishet
När vi bröt tyngdlagen
Lev i mig
Förverkliga mig
Jag är så rädd
Så obotlig i min osäkerhet
I förvirring grät jag
Borrade huvudet djupt ner i sanden
Denna splittrande scen av lycka
Min ihållande ström av tårar
Natten är okontrollerad
Mörkrets piska än mer skrämmande
Men med mig inuti din famn
Finner vi vägen längs kärlekens härdade stig
Dikt Av Jesper Kling
