Vi leker uppe på loftet
Hoppar i höet
Bygger kojor
Vi brottas och rullar runt
Du har strån i håret
Faktiskt överallt
Du ler för att du är fri
Jag ler för du är med mig
Sen springer vi vidare
Leker pjätt och kurragömma
Hälsar på hos kossorna
Leker räv inne i hönshuset
Du knäpper upp din blus
För min hand mot ditt hjärta
Jag rör dig
Fångar allt som är du
Månen stiger
Stjärnorna de ler
Millioner ljusår bort
Ekar våran sång
Dikt Av Jesper Kling
I huset ute på landet är det lågt i tak
Fönsterna är ordentligt tätade
Och det är sparsamt med belysning
Vintern faller utanför
Stjärnor gnistrar i snön
Golven är färdigskurade
Vävarna hänger upp på väggarna
Det är mockat ute i lagården
Mina fjällkor lyckligt idisslande
Surdegen är satt
Jag sitter i min gungstol
Gungar av och an framför den öppna spisen
Petar sporadiskt med eldgaffeln i elden
Packar min pipa
Reflekterar över lugnet som infunnit sig
Jag sluter mina ögon
Får min katt i knäet
Handen arbetar hans tjocka päls
Tänker på hur skönt det är att leva
Känner hans mustiga doft av frihet
Dikt Av Jesper Kling
Utanför stampar haren den frusna jorden
Ett rådjur försvinner ner för slänten
En gulbeklädd björk vänder sig med vinden
Solen slår mot mitt smutsiga fönster
Försiktigt öppnar jag dörren mot verandan
Sticker ut min näsa så långt som det går
Silar kall luft ner i mina lungor
Låter kroppen smaka på världen
I strumplästen söker jag mig mot gräset
Lämnar lägenheten bakom
En stilla tår av insikt täcker min pupill
När frosten smälter under mina fötter
Dikt Av Jesper Kling
Jag dissekerar en skalbagge
River benen från dess kropp
Stänger in en fågel
Och studerar när den i panik slår mot fönstret
Jag tittar på fjärilen
Eter ångad inuti sin glasburk
Övergiven och döende
Från köket sprider sig doften
Ett rådjurskranier kokar på spisen
Jag mediterar över mitt ursprung
Intagen i lotusställning
Försöker jag hitta kärnan
Min utgångspunkt
Hör mig själv tänka
"Bevarar man livet genom insikt"
Denna övning ter sig besvärlig
Obehagligt påfrestande
Visioner om ett enklare liv
Jag lägger mig ner för att sova
Återupplever drömmar som var
Ett hav av ormar
Ursinnigt slingrande
Runt om över in och ut
Ser kvinnan nere vid bäcken
I svart cape med huva
Ryggen emot
Hon som aldrig vänder sig om
När äggklockan ringer
Känner jag en stark ovilja att fortsätta
Likt en ryggradslös lerfigur
Rullar jag ihop mig till en liten boll
Stuttsar mellan tak och golv
Modelleras till något obefintligt
Och landar platt med känslan
Att om fortsättning skall följa
Får det här nog bli den sista måltiden
Dikt Av Jesper Kling
Efter de sagt tre ord av betydelse
Gav de sig ut för att shoppa
Under perioder eldade man hoppets låga
Lärde varandra
Renade själen med hälsodryck och självcentrering
Höll monsterna borta med sagor från förr
Men när stundens hetta kom till livet
Blev nuet en evighet
Den fria viljan en återvändsgränd
Hemmet en soptipp för det kuvade
Och med tanke på att ingen var kommunikativ
Kunde vi inget annat än skrika
Dikt Av Jesper Kling
Uppslukad av marken
Förmultnad i tid
Sjunker du genom rötter och ballast
En resa mot jordens inre
Källaren fylld av rädsla och hat
En läckande galosch
Dagen som låg dig hack i häll
Ständigt jagad av det liv som tyngde
Nu kroppsligt befriad
Vävs din själ i det sanna
Orörlig fast fullständigt levande
Inbakad i moderns mörka mull
Dikt Av Jesper Kling
