Ormen flyter ut i ödemarken
Uppsvälld på rygg
Glider denna tillsynes fredliga skapelse
Från sin vardag
Hon
Ensam gråtandes i frågetecken
Obotlig i illusionen som var
Spegel och reflektion
Vattnet som glimmar
Vem var han
Han som sjönk mot dyn
I drömmar som inte gick att förverkliga
Dikt Av Jesper Kling
Efter operationen,
under vilken offret inte klarat sig,
började man nyna på melodier
För att i minuten efter,
på överläkarens befallning,
bryta ut i stämningsfull sång
Ljuvt klingade sången
De klara tonerna dånade inuti den vitkaklade salen,
när de tillsammans sköljde det oundvikliga
från brits och väggar
När sången tagit slut,
och vaktmästaren lydigt slängt resterna åt hundarna
Mötes alla i sterila leenden
Alla såg på alla
Febrilt iakttagande av varandra,
enades man om att det som hänt,
stannade dem emellan
Att även om det inte blev som det skulle,
så var utförandet av ingreppet inget övergrepp
Hon bad ju om det...
När ljuset släckts och dörren stängts,
svävade monstret
oidentifierbart runt i mörkret
Och ormen som skulle visa vägen
Laglöst drivande mellan blodkropparna.
Dikt Av Jesper Kling
